GOESWITHOUTSAYING

24/2-13

Spenderade helgen med poolhäng och bio i Kampala. Åkte från Bussi i fredags efter lunch, och numera har vi faktiskt fått namn, istället för enbart ”mzungo” ropades det även ”teacher Rebecca” och ”teacher Sofia” efter oss när vi åkte boda-boda till hamnen.

Månadens adrenalinkick fick jag i fredags morse, det var i slutet på gympan tillsammans med alla de yngre barnen när läraren plötsligt kom fram till mig:

 

Spent the weekend in Kampala relaxing by a pool and going to the cinema. We left Bussi this Friday at lunch time, and now we actually have names, instead of the word “mzungo” and “mzungo” only, there was also some “teacher Rebecca” and “teacher Sofia” shouted after us during the boda-boda ride down to the shore.

The adrenalin rush of this month took place at Friday morning, it was during P.E. together with all the youngest kids at school when the teacher came up to me and said:

 

”Rebecca, now I want you to run and they will chase you”

“All of them!?”

“Yes!”

 

Haha alltså herregud hade en vrålande arme på nästan 60 ungar efter mig när jag rusade iväg over fältet. Och den lyckan när de fick tag på mig, hängde fast i mina armar för glatta livet och ingen ville släppa. Tanken att de skulle jaga någon annan efteråt var som bortblåst.

 

Oh. My. God. Haha I had an army of 60 screaming kids after me when I ran across the field as if my life was at stake. And their happiness when they caught me, clinging onto my arms and no one wanting to let go. The fact that they were going to chase someone else after me was long ago forgotten.

 

En flicka i den minsta klassen grät av rädsla första gången hon såg oss, annars går man runt med en hand kring varje finger och höjs till skyarna av barnen här.

Har t.ex. föreläst om “Health and Hygiene” i alla klasserna, och varje gång vi demonstrerat hur man ska snyta sig eller hosta i armvecket istället för händerna så har alla skrattat, tittat på varandra, tittat på oss. Frågade en av lärarna om varför (fruktade ju att vi bröt mot någon social regel eller något liknande), förklaringen:

 

One girl in baby class cried the first time she saw as, probably never seen a white person before. Otherwise you are most likely to have one hand around each finger and the kids here raise you to the skies.

For example, we’ve been teaching all the classes about “Health and Hygiene”, and every time we’ve been demonstrating that instead of using the hands when coughing or sneezing, one should use the inside of the elbow, everyone has been laughing while  looking at each other and then looking at us. I asked one of the teachers why that was (what if we disobeyed some social conduct or something like that), the explanation:

 

”They’re not expecting you to do that. They think it’s an African disease.”

 

Att mzungos inte hostar eller nyser alltså, i Sydamerika dog befolkningen av förkylningar när vita upptäckte kontinenten av den enkla anledningen att de aldrig haft den sjukdomen tidigare, slår vad om att det var vita som drog med det till Afrika as well.

 

So mzungos can’t catch a cold huh? In South America the population died from those when the whites discovered the continent just because they never had that illness before, bet the same thing happened in Africa as well.

 

”Do mzungos die?”

 

 Det är en annan fråga vi fått höra. Ah, de har verkligen för höga tankar om oss.

 

That’s another question we’ve been asked. They really have too high thoughts about us.

Pastorn i kyrkan ska lära oss afrikansk dans, i ena hörnet av rummet sitter ett gäng ungar och spelar trummor, skrattar och sjunger, basta-kjolsliknande ting knyts runt våra midjor samtidigt som fönsterrutorna fylls av ansikten som har kommit för att se när de två svenskarna ska försöka skaka liv i sina stela höfter. Ah alltså det är otroligt kul, men jag är samtidigt väldigt glad över det faktum att jag nog är den enda på ön som äger en kamera med filmfunktion.

 

The local pastor is going to teach us African dancing. Our kitchen is transformed to a temporary dance stage, a bunch of kids are playing drums in one corner whilst laughing and singing and the windows are filled with faces who has come to see our first try to shake some life in those stiff Swedish hips. Oh my, so much fun. But I’m also very relieved by the fact that I’m the only one around here with a camera that can shoot movies.  

 

 

Vi kommer verkligen från skilda världar, igår kväll spelade jag musik och fick frågan vem artisten var:

Our worlds couldn’t be more different, last night when I played some music they asked me who the artist was:

 

”It’s John Lennon”

”Who?”

”John Lennon?”

”…”

”You know the Beatles?”

”Aah yes I think I’ve heard of them”

“Yeah it’s the singer”

“Ok, he’s good”

“Yes”

4/2-13

Åt precis middag under stjärnorna på Bussi Island, efter en dag med lite matshopping, bilresa och båttur samt rundtur på ön. Naturen och vyerna är fantastiska, luften fri från avgaser och känslan är bra. Vi kommer nog kunna trivas här. Imorgon påbörjar vi vår roadtrip Bussi-Masaka-Mbarara-Masaka-Bussi.

Just had dinner underneath the stars at Bussi Island, after a day with some food shopping, car ride, boat ride and a walk around the island. The nature and the views are spectacular, the air is clean and the gut feeling is good. We’ll probably enjoy ourselves here. Tomorrow our roadtrip Bussi-Masaka-Mbarara-Masaka-Bussi starts.

 

5/2-13

Det här med tid ses ju på ett helt annat sätt än hemma. Igår när vi insåg att det mesta av dagen skulle spenderas i en bil ville vi svenskar gärna komma iväg tidigt. Ett försök att hinta detta faktum och följande konversation utspelas:

This thing called time is viewed very differently upon here compared to Sweden. Yesterday when we realized that most of this day would be spent in a car us swedes wanted to set off early. One try to hint this fact and the following conversation takes place:

 

”We have a long journey tomorrow”

”Yes, we will take it slow”

 

Alltså ja.

Och det är ingen slump att alla ugandier kör runt i massiva jeepar. Ska filma och göra en compalition av vägarna vi åker på så får ni se.

Well, yes.

And the thing about most Ugandans driving around in massive jeeps, it’s not a coincidence. I will film and make a compilation of the roads here; you won’t believe your eyes.

 

5/2-13 forts.

Vi åker vägarna upp och ner genom ett fantastiskt landskap, vyerna I solnedgången is to die for. I bilradion spelas smörig 90-talsmusik. Och stjärnhimlen när vi till slut klev ur bilen, it really took my breath away. Finaste jag någonsin sett.

The windling roads takes us through an amazing landscape, the sunset view is to die for. The old radio plays cheesy 90-music. And the sky filled with stars when we finally reached our destination, it really took my breath away. The most beautiful thing I’ve ever seen.

 

7/2-13

Såg just världens största kackerlacka på toaletten. Kom fram till Bussi efter ännu en dags resande, vi anlände till båten precis när det började skymma. Åkte boda-boda i mörkret längs de krokiga vägarna på ön, en upplevelse. Killen jag åkte med tog upp sin telefon och började snacka i den värsta nerförsbacken (minns vad jag sagt om vägarna här) men han hade koll på läget även med bara en hand. Packat upp, laddat telefonerna, slår ihjäl myror och mygg om vartannat. Har inte duschat sen i söndags? Måndags? Torrschampo imorgon yes. Internet fixar vi kanske nästa helg. Juste, såg zebror och antiloper längs med vägen innan när vi åkte bil, och det är ju lite häftigt.

I just saw the biggest cockroach ever in the toilet. Arrived to Bussi after another day of travelling, the boat left shore as soon as it began to darken. Boda-boda in the dark is an experience I have to say. The guy I rode with took his phone out and started talking in the worst downhill slope (remember what I’ve said about the roads here) but he had control of the situation even with only one hand. Unpacked, phones charged, switching between killing ants and mosquitos. Haven’t taken a shower since Sunday? Monday? Dry schampoo tomorrow it is. Will get internet access maybe next weekend. Also, saw zebras and antelopes by the road when we were in the car before. Exotic.

30/1-13

”Framåt skymningen sätter någon på musik i köket. De står alla i en cirkel och dansar. Moses är två och han dansar bättre än majoriteten svenskar jag känner.”

”When the darkness falls someone puts on music in the kitchen. Everyone is in a circle, dancing. Moses is two years old and a better dancer than most of the swedes I know.”

 

31/1-13

Vi lunchar på lokal restaurang och får en rundtur bland Kampalas marknader. Alltså herregud vilket kaos. Det är svettigt, trångt, stekande sol, folk överallt, galen trafik, inte en enda fellow mzungo i sikte och den där taxi-parken ska vi inte ens tala om. Vi lyckades överleva på något sätt.

We’re having lunch at a local restaurant and a roundtrip among the markets of Kampala. The chaos is indescribable. The sun is boiling, there’s people everywhere, the traffic is insane, there’s no fellow mzungo as far as the eye can see and I won’t even mention that taxi-park. Bur somehow we all survived.

 

1/2-13

Tog precis ut en halv mille var på banken. Imorgon tar vi in på hotell och lyxar vid poolen.

Just exchanged half a million each at the bank. Tororrow we are the ones who relax by the pool at a hotel somewhere.

Allt som vi gick igenom för att få tillgång till internet.

 

Ta en motorcykel-taxi ner till hamnen. Åka i en eka modell större fylld till bristningsgränsen med uppskattningsvis 60-70 ugandier, som vi vet pratar om oss men har ingen aning om vad. Undvika att bada fötterna i vattnet som läcker in från skrovet, det är en person som fördriver tiden med att hiva ut vatten över relingen. Vara med om tre motorstopp, varav det sista ledde till att en annan båt fick komma till undsättning där vi satt och stektes i morgonsolen för att bogsera oss till land. Nästan trampa på en höna när vi ska av igen, bli buren i land av någon lycklig hamnarbetare, se en get springa runt på bensinstationen, ta en vanlig taxi (mini-buss) till centrala Entebbe, ta ut pengar, gå till Orange-butiken, fylla på vårt modem, ta ännu en taxi, äta lunch (ni har inte hamburgare? Club sandwich? Nähe. Vad har ni? Kyckling, okej tack.), handla mat, handla frukt, åka taxi tillbaka till hamnen, överraska folk med att kunna hälsa på luganda, åka båt igen. Och till sist den där motorcykel-färden tillbaka till skolan i kvällssolen genom en fantastisk natur som gör att hela dagen var värd det.

 

Ska ladda upp bilder och lite utdrag ur anteckningarna jag skrivit fram tills nu i veckan, nu ska vi ta en ”dusch” och laga mat.

 

 

Things we went through to get access to this internet connection.

 

Take a motorcycle-taxi down to the port. Sit down in a large wooden boat filled to the limit with 60-70 Ugandans, who we know are talking about us although without understanding the content. Avoid dipping our feet in the water that is leaking in from the floor, one person is keeping himself busy by regularly throwing out water.  Be fried in the morning sun and in the end dragged to the shore by another boat after three engine breakdowns.  Almost step on a hen while getting of the boat, get carried by some carrying-a-mzungo-made-my-day worker from boat to land, see a goat walking around at the gas station, take a normal taxi (mini-bus) to the center of Entebbe, take out money, walk to an Orange store, get a modem, take another taxi, eat lunch (No hamburger? Club sandwich? So what is there? Chicken? Ok thank you), go food shopping, go fruit shopping, take a taxi back to the port, see people drop their chins because you answered them in Luganda, take the boat again. And then at last that motorcycle ride back in the sunset through this amazing nature that makes this whole day worth it.

 

I will upload pictures and some texts from the passing week in the nearest days, now it’s time for a “shower” and some cooking.